Musik, dans och djurpark!
Förra veckan har varit både bra och dålig. Det enda dåliga är att jag tyvärr har blivit förkyld och därmed inte kunnat jogga på hela veckan. Annars har veckan varit jättebra. Studierna går bra, jag har fikat massor och jag har varit på äventyr!
Vardagarna har varit som de brukar vara - lämna Felicia på skolan, studera tyska, leka med Felicia och Alexandra och däremellan gå på promenader, fotografera eller läsa. I lördags åkte jag, Giada och Petra in till stan för att gå till ett event som heter "Walk to the Music". Det är en liten musikfestival där man går en sträcka på 3,5 km och lyssnar på musik på olika scener. Vi råkade först gå fel, men när vi väl hittade eventet var det inte som vi hade tänkt oss. Istället för en scen så var det ett litet partytält där två killar stod och spelade gitarr för en publik på ca 30-40 personer. Det var en mysig stämning, men inte riktigt vad vi ville att det skulle vara. Medan vi ändå var där så njöt vi av utsikten över staden och sedan gick vi till shoppinggatan där Giada och Petra hade några ärenden.
När vi hade shoppat klart så började vi gå mot ett café för att äta lunch. När vi viker runt ett hörn så hör vi latinomusik, sånt man dansar salsa till. På en stor scen står också några människor i blå t-shirts och dansar just salsa, en och en. Alla är vända framåt mot en stor publik där stämningen är på topp. Alla är glada och applåderar. Vi ställer oss längst fram och bara njuter. Med sådan härlig stämning, bra dansare och bra musik så är det svårt att inte le. Jag märker snabbt att jag själv börjar ta några salsasteg som jag kommer ihåg från idrottslektionen i högstadiet. "Join us!" hör jag någon skrika till mig. Dom på scenen har sett mig. Självklart ville jag, men jag ville inte gå upp ensam, och mina vänner ville inte följa med upp. Så jag tackade nej. Två-tre låtar senare står både jag och Giada och dansar tillsammans. "Come on, join us!" hör vi igen. Denna gång tänker jag inte tacka nej. Jag kollar på Giada och jag ser att hon också vill. Jag drar upp henne på scenen innan hon hinner ångra sig. Vi båda får en blå t-shirt, vi ställer oss i gruppen med dansande människor och vi börjar dansa. De två första låtarna fick bli uppvärmning för koordinationen. Att försöka hinna med i tempot och att komma ihåg de stegen som tas och sedan upprepa dom igen. När gruppen gick åt vänster gick jag åt höger - ungefär så var det. De tre sista låtarna gick hur bra som helst! Kroppen var uppvärmd och hjärnan hade hunnit komma ihåg dansstegen. Jag kunde verkligen inte sluta le. Helt underbart var det! Ni kanske undrar vad det var för dansande blå männsikor? Det var ett gym, Jims Fitness, som visade den nya klassen "Latin Gym" - som Zumba ungefär. Det är något jag ska vara med på igen!
På söndagen kände jag mig lite krassligare än dagen innan. Antagligen för att jag inte tog det så lugnt på lördagen. Istället för att ge mig ut på större äventyr fick jag följa med familjen till ett zoo. Vädret var lite kyligt så man fick gå med mössa och vantar på, men det var hur mysigt som helst. Barnen åkte små åkattraktioner och lekte i stora lekplatser. Vid den lilla stigen som gick igenom hela området fanns alla inhängnader med djuren. Det fanns lantdjur så som kor, getter, får, kaniner, etc. Det fanns också tvättbjörnar, vargar, exotiska fåglar, kängurus, emu, etc. I en större byggnad fanns en regnsskogsavdelning där det fanns ormar, krokodiler, stora fiskar, insekter som jag verkligen inte skulle vilja satt på väggen hemma, lemurer och mycket mer. När jag går in i ett av rummen så stannar jag bara upp. Pingviner? Mitt åttaåringa jag vaknar till liv. "Det finns pingviner här!". Jag har så länge jag kan minnas velat se pingviner, och så plötsligt var de där. Jag stod där en kvart och bara kollade. Så fantastiskt vackra djur. När vi hade varit i djurparken hela eftermiddagen var det dags att åka hem. Efter middagen blev det lite för långa Skypesamtal så det blev inte så mycket sömn som man kanske behöver när man är förkyld, men det var värt det.
Idag är det en ny vecka, vilket börjar med att jag följer Felicia till skolan. Sedan tog jag första bästa buss till stan och nu sitter jag på ett café och skriver detta inlägg. Snart är det dags för mig att ta mig till skolan och fortsätta tyskastudierna. Hörs snart igen!